Världens vackraste Wilmer!

Mellanläge.

Som vissa vakna själar har märkt skriver jag för det mesta när jag är riktigt förbannad, less eller euforiskt lycklig. Det betyder dock inte att mitt liv alltid är som heaven and hell. Jag är faktiskt för det mesta mitt på jorden. Däremot så skriver jag absolut bäst när jag är antingen väldigt glad eller väldigt ledsen.

Nu är en dåligt tidpunkt att skriva någonting som ens nästan ska bli intressant. Jag är lycklig, men ändå inte oerhört otroligt magiskt lycklig. Jag mår bra, inte strålande. Jag trvis. Jag mår som vanligt, ingenting sådär extra speciellt som gör mig tokigt fnittrig och jag har absolut ingenting att klaga på heller. Jag är i ett mellanläge.

Och i ett mellanläge som detta så hittar jag inget vettig alls att skriva.

Spill inte för mycket energi på att hoppa efter frukten högst upp i trädet, när du vet att du kommer att gå därifrån tomhänt med ömmande fötter. Det är ingen ide, jag är onåbar.