Världens vackraste Wilmer!

Ge dig på någon i din egen ålder!

Jag vet inte om det är bara jag som i extra stor utsträckning drabbas av män i 50, 60 års åldern som verkligen tror att man är intresserad av någonting annat överhuvudtaget än ett "tillåt mig vara disträ samtal" om väder och vind i väntan på drinken i baren.

Jag vet inte om jag har en stor neonskylt i pannan där det står "Hej! Om du är minst 25 år äldre än mig, så ge mig en komlimang!" Det verkar nästan som jag har en inbyggd magnet under huden som drar till sig medelåldersmän. Nästan samma som den magnet jag har inbyggd som drar till sig seriöst upptagna killar, helst förlovade.. Men det är en annan historia.

Kvällen igår började med att vi kom till garderoben och insåg att stället inte direkt var stekhett, nej det var faktiskt helt livlöst, men med mitt motto i bakhuvudet "Det blir ju vad man gör det till" så gick vi in iallafall.

Med första foten inne (bokstavligt talat) så dyker det upp en medelåldersman från absolut ingenstans och säger "Heeeej!! I mitt nästa liv så kan vi väl dansa du och jag?" Jag svarar "javisst, i ditt nästa liv!" Sen går han praktiskt taget upp i rök och försvinner lika fort som han dök upp. Jag börjar fnissa och frågar min kusin vad fan det handlade om, hon rycker på axlarna och fnissar. Medelåldersmannen dyker upp vid ett senare tillfälle och berömmer mina ny manikyrerade naglar och påminner mig om att vi ska dansa i hans nästa liv, "Tack jo jag minns det" sa jag. Mannen bugar sig så att huvudet nästan slår i backen med en sprättig rörelse och visar mig vägen genom den obetydliga folkmängden, jag niger lite kvickt och försvinner. Denna medelåldersman var inte obehaglig, otrevlig eller störande på något sätt. Han var nog en av de få kontaktsökande som förstår att, kanske i nästa liv så blir vi lika gammla på ett ungefär och då kan vi dansa med gott samvete utan olustigheter. Och den enda komplimang han gav mig var för mina nagalr, som faktiskt var i toppskick den kvällen! Och det känns nästan lagligt, även för en man som levt halva sitt liv.

Det är inte speciellt smickrande eller trevligt att få komplimanger från en som är 50something, men såvida det handlar om rumsrena saker så har han faktiskt rätt att tala, full som nykter, ung eller en smula rynkigare. Jag kan stänga mina öron, vända på klacken och gå åt motsatt håll.

Olagligt däremot för en "medelåldare" är att daska mig på rumpan. Hurvida det är okej eller ej oavsett rynkighet är också en annan historia. Vid ett rumpdask så rinner bägaren över, jag den svämmar över rent av, och jag berättar ovänligt och bestämt att: Alla gör vi misstag och det där accepteras inte, händer det mot förmodan igen så kommer jag att sterilisera dina redan uttröttade nötter. Sen känner jag mig irriterad ett tag och undrar vad det är för fel på honom. Han hade lika gärna kunnat vara min Pappa, med lite fantasi hade han även kunnat vara min Morfar god damnit!

Så mina tips till er alla "medelåldare" Komplimanger kan vara roliga att få, beroende på vad det handlar om och varifrån de kommer, tänk på det! Daska mig inte på rumpan! daska inte någon främling på rumpan det uppskattas inte av alla. Och framförallt.. Ge er på någon i er egen ålder!