How Cute Am I?

God Jul! Önskar en riktigt glad tomtenisse, är han inte så fantastiskt söt så man smälter?

En helt vanlig dag.

Här får ni en detaljerad inblick i en helt vanlig dag hos familjen Lindquist/Bergström. Sen kan ni ju fundera varför det heter "mammaledig"

00.00 Ammar och nattar Wilmer, han somnar en stund men efter ett tag börjar han knorra. Jag lyfter honom till vår säng varpå han somnar direkt. Hmm? Lyfer tillbaka honom till sitt och han vaknar igen efter ett tag. Jag tar bort täcket och kudden från hans säng och då äntligen somnar han sött ca 20 över. Det var där skon klämde.

05.00 Wilmer vaknar och vill ha mat, äter 15 minuter lyfter honom till sin säng igen och vi somnar om. Pappa vaknar och åker till jobbet

08.15 Wilmer vaknar vill ha mer mat, ammar 10 minuter lyfter över honom till sin säng igen och vi somnar om.

10.00 Matdax igen, ammar 10 minuter han får sova kvar i vår säng. Jag kliver upp och eldar och börjar med storstädningen och går och funderar över varför han inte bajsar ännu. Brukar vanligtvis ta blöjbyte vid 8-ammningen men det behövdes inte idag. Nästan helt torr blöja.













11.15 Wilmer vaknar, låter honom ligga kvar i sängen en stund och prata med sig själv han verkar nöjd, hämtar honom efter ett tag när jag hör att han bajsar och lägger honom i babygymmet så han får bajsa klart. Bra morgonhumör vår gosegubbe! Gör frukost till mig (kaffe säg inget till anna skipper)













11.30 Sploar upp ett bad till Wilmer och badar honom.














12.00 Nybadad myskille får ligga och träna på mage i soffan medans mamma dricker kaffe.













12.10 MAT! NU! Vrålhungrig kille som äter 15 minuter och sen somnar.
12.30 Farmor kommer, Wilmer vaknar och vi umgås.
12.50 Bajsdax, farmor fixar blöjan.

13.15 Somnar i farmors knä, skönt.













14.00 Vaknar och vill ha mat äter 15 minuter somnar 5 minuter och sen äter han ytterligare 10 minuter.
14.30 Myspaus i soffan, vi tittar på tv och jag börjar bli hungrig. Värmer kålpudding som jag hann laga är han låg i magen, Wilmer leker i babygymet medans jag äter. Kul!
14.50 Blöjbyte och soffläge. Ingen promenad idag, pissväder.


15.00 Snuttesugen och jättetrött kille ammas i 5 minuter sen blir han nöjd och bajsar en lång stund.
15.20 Blöjbyte, sedan lägger jag han i babygymet så jag ska hinna göra mig klar för vårt färd till stan. Inge roligt så han får vara i soffan istället och träna på mage.
15.30 Trött, förbannad och oerhört hungrig! Ammar 10 minuter sen somnar skrutten.













16.30 Vaknar och vill ha mat, ammar 10 minuter, Pappa kommer hem och vi klär på oss och hoppar i bilen.














17.00 Påväg till stan där vi först hanlade på Willys han var vaken och nöjd hela tiden. Sen åkte pappa och Wilmer iväg och hämtade Pizza medans jag sprang på 9an en sväng.

19.45 Wilmer får nog av bilfärden och är hungrig och skriker större delen av den sista milen hem.
19.55 Hemma och jättearg, ammning SM kan börja! 15 minuter ammning. Sen är det bajsdax. IDOL! HEJA KEVIN!

20.30 Blöjbyte och lekpaus i babygymet.
20.45 Matdax, ammar 10 minuter sen leker han med Pappa.











21.00 Mer mat!! Ammning 5 minuter sedan är det dax att göra sig klar för sängen med fina pyjamasen God Natt!














Kvällen avslutas med ungefär 3 matpauser till, han somnar i sin säng kl 00.00 utan kudde men dock med täcke den här gången.

För att summera så har jag ungefär 2 timmar om dagen "ledigt" till att duscha, städa, laga mat, äta, hämta posten, slänga sopor, tvätta kläder, gå på toa, elda i pannan, blogga, spela alfapet, måla om och göra allt det där man hinner med när man är "mammaLEDIG" johejdu. Men jag skulle inte för något i världen byta min tillvaro till något annat, inte en chans!

Puss o Kram

Vicky & Wilmer

Wilmer provar stol!!

Ja tänkte bara prova min fina stol som jag fått av mormor och morfar, pappa knäppte lite kort på mig, den är lite stor ännu men snart så kan jag sitta länge och leka.. Puss o kram//Wilmer

Separationsångest.

Igår var vi på Emma's 25 års kalas. Vi blev bjudna hela familjen och tänkte ta med Wilmer men då fick farmor höra det och då tyckte hon att han kunde vara hos henne istället. Efter noggrant övervägande gick vi (jag) med på det. Han gillar ju inte att äta ur flaska men när Daniel provade att mata honom tidigare med nya nappflaskan så gick det ganska bra faktiskt så det kändes hyfsat lugnt dessutom skulle festen vara 200 meter från farmors hus (på högaberget). Redan när jag började packa skötväskan med hans grejer så kände jag en ångest som började bubbla upp inom mig och all eftersom det drog ihop sig så blev känslan starkare. När vi sedan lämnade en sovande alldeles underbar liten gullig bebis i farmor hus och gick iväg kändes det så konstigt, att släppa kontrollen och lämna honom där. Mitt liv har ju de senaste 2 månaderna gått ut på att titta efter honom och i 9 månader innan det har jag burit honom i min mage det är otroliga band man hinner skapa. Varje vaken minut går åt att titta på min älskade son. Bara när jag sover, duschar och går på toa så släpper jag mina ögon från honom. Man har full koll och så plötsligt ska man gå iväg och vara borta UTAN honom i FLERA TIMMAR! Separationsångesten var total.

Jag var inte ett dugg orolig för att inte det skulle gå bra rent praktiskt eftersom att hans farmor har haft, jobbat och levt med ungar i ungefär 100 år så hon kan sin sak. Men ändå.

Allt eftersom kvällen förlöpte så kände jag hur det kröp i kroppen och det enda jag egentligen ville var att gå hämta min son. Festen var jättetrevlig, jättegod mat trevligt folk och i övrigt en toppenfest, jag hade verkligen kul men det var otroligt svårt att slappna av och tänka på andra saker än Wilmer. Jag fick stoppa mina lustar att ringa hem var 5:e minut och höra hur det gick. Men tillslut sa min modersinstinkt och framförallt mina sprängfyllda bröst till mig att ringa hem för han var troligtvis hungrig och mycket riktigt så hade han precis blivit lite småledsen så jag fick springa hem och mata honom. Gud vad mysigt det var, sen gick jag tillbaka när han var mätt och belåten då kändes det bättre. Jag fick gå hem totalt 2 gånger på nästan 7 timmar så allt gick ju såklart jättebra men det är en ytterst påtaglig känsla av värsta sortens separationsångest att "lämna bort" sitt lilla barn för första gången och det må låta löjligt men jag tror att många mammor känner igen sig.

Nu ska jag gå mysa med min son sen ska jag lägga upp ett recept på världens godaste chokladkaka!