30 november 2009

Wilmer har på eget bevåg..

börjat med potträning. Vi har en sköldpaddspotta (min gamla) som står på toaletten. Han ska alltid sitta på pottan när han är inne på toaletten. Han kom in och backade upp mot pottan och ryckte i sina brallor, jag klädde av honom och han satte sig där och började grymta och låtsasbajsa som han alltid gör. Sen när han var "klar" så ställer han sig upp och går in i duschen och bajsar på golvet. Trevligt! Det är kul med barn!

26 november 2009

Senaste nytt! senaste nytt!
Titta vad som hängde utanför Konsum i Karlholm igår!

Den måste ju ha gjort det eftersom att jag igår fick veta att jag är gravid, ja alltså det var min Svärmor som sa det. Det visste jag faktiskt inte. Tydligen går det rykten på byn om att vi bakar bebis. Konstigt tycker jag med tanke på att jag både dricker vin och snusar som en mumrik, dessutom har jag gått ner lite i vikt den senaste månaden. Det verkar ju väldigt oansvarlig av mig!

Spiral är alltså inte ett preventivmedel jag kan rekommendera, eftersom man tydligen blir gravid ändå.

Jag kan inte hjälpa att bli lite irriterad. Det är en av nackdelarna att bo i en sån liten by. Det bästa folk vet är att skvallra med osanningar.

Dagen innan Wilmer kom såg jag ut såhär, undrar när vår nästa bebis kommer. Jag lär väl märka när magen börjar växa......

24 november 2009

Vaccinering från en fobikers synvinkel..

(Varning för ett långt men viktigt inlägg.)

Jag blir faktiskt lite förvånad att jag fortfarande förvånas över vilka nonchalanta människor som jobbar inom vården..

Igår kväll var det dags för vaccinering för vår familj. Jag hade inte bestämt mig om jag var psykiskt redo att ta vaccinet idag eller om jag skulle vänta och peppa ett tag till. Det började med att jag kom in i ett rum och stannade i dörren när jag såg att de bara fanns en stol där och jag berättade att jag var tvungen att ligga ner, det första som möter mig är en äldre herre som gör en "tycka-synd-om-surläpp" och säger nåt som jag uppfattar ungefär som " naaw stackars dig då" Redan där blev det fel. Hur som helst så fick Daniel sitt vaccin och sen kom det ut en tjej som skulle sticka mig i ett rum där det fanns en bår. Hon frågade om jag vill vaccinera mig och jag svarade KLART och TYDLIGT att jag inte hade bestämt mig och att jag tyckte att det var fruktansvärt jobbigt att jag hade gått i kbt för min fobi osv.

Vi bestämde att vi skulle gå in i rummet och prata och kolla om mitt emlaplåster börjat verka ännu, det kändes helt okej.
Jag kom i satt mig på båren och hon tog bort plåstret och sen tvättade hon av emlan. Vi pratade lite medans hon pickade på min arm och frågade om det kändes, vilket jag sa att det gjorde. Sen gick allt så fort och mitt i allt så tar hon fram en spruta bakom min rygg och smyger upp den mot sidan och jag är totalt inställd på att vänta en stund till och ser inte ens att hon micklar med sprutan bakom ryggen på mig (bokstavligt talat). Tills hon säger, det känns bara som ett litet stick och DÅ ser jag sprutan som är ca 3 cm från min arm!!! Hon tänker sticka mig!!! Jag vrålar rakt ut och får en panikångestattack, stormar ut ur rummet och är helt förstörd, sitter och hyperventilerar och tokgrinar i typ 10 minuter innan Daniel får ut ett ord ur mig och jag säger: Det här går inte, hon tänkte ju bara sticka mig! Sköterskan blir lite brydd och efter en stund så börjar jag med att försöka tala om för henne att jag kände mig otroligt kränkt och att jag inte alls hade något förtroende för henne överhuvudtaget. Jag säger att jag vill ha någon annan som sticker mig om jag ska ta vaccinet.

Tillslut kom vår BVC-sköterska som stack Wilmer och pratade med mig och det gick jättelugnt och jättebra att ta vaccinet tillslut, kändes ingenting. Marja är enormt duktig och psykologisk.

Men jag känner bara att det var så himla onödigt av den förra sköterskan! Varför i hela friden skulle hon sticka mig utan mitt medgivande? Vad ville hon uppnå? Hon tänkte avleda och lura mig, hon skulle smyga sig på mig och överfalla mig med sprutan för att sen kunna klappa mig på huvudet och säga hur duktig jag var. Jag är en vuxen människa som tar mina egna beslut över min egen kropp. I det läget kände jag mig totalt berövad från min fria vilja.

Jag hittar inga ord som beskriver så jävla kränkt jag faktiskt fortfarande känner mig. Hon trampade rakt över min egna integritet i ett misslyckat försök att få det överstökat.
Det känns fruktansvärt jobbigt att hon faktiskt tänkte sticka mig utan att jag var varken med på det eller beredd.

Det kan låta löjligt och det är svårt att förklara för någon som inte har eller har haft en fobi i den medicinska termen. Tack vare henne gick jag nu 1 steg fram och 2 steg tillbaka. Min tillit till sjukvården har ytterligare en gång förstörts och jag tycker att det är så konstigt att sådana inkompetenta personer får jobba med att vaccinera folk.

I min värld ska det räcka med att berätta att man lider av en fobi, och att det är jobbigt. Det ska räcka med att säga nej jag har inte bestämt mig. Man ska inte behöva bli lurad eller vilseledd och man ska inte behöva bryta ihop i dörren för att visa en poäng och på något sätt visa HUR rädd man är. Man ska inte behöva ha en klump i magen när man är en vuxen människa och ska på provtagning för att man inte vet om någon kommer attackera en med en nål eller göra något man inte vill eller godkänner. Det ska man bara inte behöva.

Jag hoppas innerligt att sköterskan lärde sig någonting av detta och lägger sina fula trix åt sidan, för om hon gud förbjude hade hunnit sticka mig då vet jag inte vad jag hade tagit mig till. Varje människa har rätt till en okränkbar egen integritet, så är det bara.

23 november 2009

Vaccinering idag.

Jag har ont i magen, vill inte men jag känner mig tvungen. Vill inte vaccinera Wilmer heller egentligen. Ångest ångest ångest.

Mina känslor är i uppror och hela kroppen skriker "DET ÄR INTE NATRULIGT ATT PUNKTERA HUDEN MED ETT VASST FÖREMÅL- GÖR DET INTE!!" Samtidigt som mitt mer rationella jag som gått i kbt för fobin säger att det går bra, det är fortfarande så FRUKTANSVÄRT jobbigt med sprutor och nålar. Tänkt vad traumatiserad man kan bli av alla cykelreparatörer (som pappa så fint uttryckte sig) som jobbar med provtagning.

Det är nog extra känsligt med denna vaccinering eftersom jag känner mig tvingad. Ska man punktera min hud så går det bra på mina villkor.

När jag var gravid så skickades jag alltid till labb för att ta blod genom armen då stick i fingret inte finns i min värld öht. Det är alltid jobbigt men eftersom det är provtagning rätt ofta under graviditeten så gick det bättre och bättre ju fler gånger det blev av. Psykologisk och lugn personal på labb som var vana och duktiga. Tills sista provet på graviditeten, då var det nåt jävla dumhuvud som lurade mig. Jag har mina rutiner vid provtagning. Emla först sen ligga ner, informera personalen om hur jag funkar, ta minsta nålen osv. Det är av absolut största vikt om det ska fungera rent fysiskt men även psykiskt.

Denna jävla kärringen var sjukt otrevlig och berättade att man inte skulle emla sig för det blev svårare att sticka osv, men jag var ändå så pass dum att jag inte frågade om att få byta, hon tog tillslut provet. Det kändes väldigt mycket mer och väldigt annorlunda men det gick bra ändå. Sen när det var över klappar hon mig på huvudet och säger "JAG TOG DEN STÖRSTA NÅLEN, VAD DUKTIG DU VAR" Trots att jag vid ett flertal tillfällen sagt åt henne att ta den minsta. Då brakade helvetet lös, jag bröt ihop och Daniel var skitarg. Det är precis det jag är rädd för, att det är utom min kontroll att hon sticker när jag inte är beredd eller att hon lurar mig. Jävla kärringjävel. Nu när jag skulle ta prov förra veckan så gick det inte alls lika bra, jag grinade och hyperventilerade ungefär 15 minuter innan. Jag var tillbaka på ruta 1. Och nu ska jag ta det till en ytterligare nivå och ta en spruta, det är för mig nummer 2 på fobiskalan. Det har jag bara gjort 1 gång sedan jag gick i terapi för 5,6 år sedan.

Vi får se hur det blir, om jag tar någon spruta. Det visar sig ikväll. Måste nog fråga Farmor om hon vill följa med och ta hand om Wilmer medans Daniel tar hand om mig, Wilmer får iaf inte vara med när jag ska stickas.


Håll tummarna för att vaccineringen idag går bra för resterande familjen!

17 november 2009

Myskväll med Wilmer!

Ikväll var jag och Wilmer på tuman hand, det blev nakenstäd (för Wilmer alltså, jag var påklädd) Han var så upptagen och koncentrerad när han gick runt med moppen och dammsugaren och drog "smutsen" runt golven :) Han är väldigt hjälpsam, han lägger tvätten i tvättkorgen om man ber honom och likadant med pappaer i pappersinsamlingen. Sen blir han så stolt och smirkar när man säger att han är duktig! Sen blev det lite läsa bok som är hans favoritsysselsättning nu. Sen blev det ett härligt bad som avslutades med lite vällingmys. Han somnade direkt i famnen efter vällingen och det var bara att lyfta över honom i sängen. Då börjar mitt Mammamys! Det är tisdag idag vilket betyder supertv! Halv 8 hos mig, plastkirurgerna/äntligen hemma, house/desperate, hells kitchen och slutligen att somna till Americas got talent! perfekt tablå om man frågar mig!

Föresten så fick jag soyaglaserade kycklingklubbor med risotto och broccoli när jag kom hem. Han är inte lite underbar min älskade storkille!

15 november 2009

Söndagsnöje.

Lära min oerhört musikaliska sambo att spela Halo med beyonce på piano. Det slutade med duett och han fick ta vänsterhanden (4 tangenter att hålla rätt på) han gjorde det med bravur! Eller hur?

Förutom att han försöker slå ihjäl pianot så är han ju en oerhörd begåvning,

12 november 2009

Kreativitet och ångest.

Fan också.. Nu ska det tydligen vaccineras på alla barn mellan 6 mån - 3 år. Hur ska ni göra med era små?? Snälla söta ALLA som läser detta med barn i den åldersgruppen SVARA!!!!

Var lite kreativ idag, tyvärr så har jag ingen bra kamera så jag kunde göra min kreation rättvisa, den är sjukt mycket snyggare irl.. Dessutom är jag inte helt klar. Skylten ska hängas upp i spetsband och jag ska överväga att måla stolen också, men vi får se. Den ska stå ute på bron i entren för att påminna mig varje morgon om att "Crea Diem" - Skapa dagen. Vad tycks?

Jippie!

Vi fick dagmammeplats hos vår granne, jippi jippi hurra!


11 november 2009

På måndag hade jag tänkt att vaccinera mig.

Det kommer dock inte att hända eftersom att man måste sitta, man får alltså inte ligga ner och ta vaccinet. Och som sprutfobiker som inte tatt en spruta på 10 år så kommer detta inte att fungera. Så jag får snällt vänta, det var ju tråkigt. Det är ju helt onödigt att gå dit stå i kö 2 timmar och sen svimma och gå hem osprutad så att säga.

10 november 2009

Wilmer jobbar extra för mamma..

Synd att min telefon gör så pisskassa bilder när saker och ting rör sig. Det är den enda saken jag har att anmärka på, annars- Bra jobbat Apple!






















Han tyckte för övrigt att avtalen lät bra! :)
Snart kommer Wilmer..

Och hälsar på sin mamma på jobbet! Jippi! Vi ska luncha och busa i saccosäckarna här medan Pappa klipper sig, jag längtar. Nu är det bar 15 minuter kvar :)

09 november 2009

Idag är en stor dag.

Wilmer ska förhoppningsvis sova så gott i sitt eget rum inatt. Tror han kommer gilla det! Det kommer bli väldigt tomt i vårt sovrum dock...

Vi får se vad Papidani tycker om idén att börja skruva bokhyllor idag. Han vet inget ännu, hihi!

Ska även göra en egen sänghimmel åt fisen när jag kommer hem, känner att jag är kreativ just nu. Sen ska jag fixa lite bilder till jobbet när gossen har somnat, känns lite panik nu. Deadline på onsdag.

Bjuder på lite bilder från min och Wilmers mysdag i tisdags.




06 november 2009

Pest eller kolera.

Nu är det även tal om att små barn ska vaccineras, jag har varit så oerhört glad över att jag slapp ta beslutet hurvida jag skulle vaccinera Wilmer eller inte. Nu vet jag varken ut eller in. Vaccinet är testat på ett 50-tal barn (!?!?!) och kommit fram till att (bör tilläggas DE HITTILLS KÄNDA) biverkningarna inte visat sig farligare i den åldersgruppen. Men vem vet vilka konsekvenser ett sånt här framhastat vaccin kan ha i framtiden om 3 veckor, 3 år, 30 år, Vad händer då? Och hur vet man att det influensaliknande symptom som man kan få och som alla jag känner fått av vaccinet inte är lika påfrestande för hans lilla kropp som självaste influensan.

Jag har nog ångest över min egen vaccination eller icke-vaccination. Nu ska jag även ta ett beslut som faktiskt kan vara direkt skillnad mellan liv och död för Wilmers skull. Jag ska satsa allt på svart eller rött och hoppas turen är med mig.

Fördel med att vaccinera.
Han får förhoppningsvis inte svininfluensa.

Nackdelar med att vaccinera.
Det vi vet är att konserveringsmedlet i sprutan innehåller Etylkvicksilver som i den den dosen kan vara mycket skadligt för hjärnan i synnerhet för foster och små barn. Det finns en anledning till att man inte ska ge barn vissa typer av fisk när dem är små samt att man inte ska äta det när man är gravid, det är pga just kvicksilvret och diverse tungmetaller dessa fiskar kan innehålla. En sån stor mängd som en spruta innehåller anses direkt skadligt för barn att få i sig och nu ska man dessutom kanske ge 2 sprutor!

Sammansättningen är oförskämt dåligt testat och flera länder förbjuder vaccinet till folk under 18 år. Detta gjorde också Sverige från första början.

Nackdelarna väger tyngst i vågskålen, men även om riskerna med influensan är betydligt färre än med vaccinet så betyder ju inte det att inte just han drabbas.

Det enda jag vill är vara stark och stå på mig och INTE VACCINERA men jag skulle aldrig förlåta mig själv om han blev smittad.

Det här känns inte alls bra. Hur jag än väljer så blir det fel.

03 november 2009

Vagnpromenad i höstlöven.





Idag har jag lyckan att vara hemma med lille Wilmer för Daniel är på kurs med jobbet. Blir lite nostalgisk. Nu ligger sötsnöret och sover i vagnen och jag vänta rpå att han ska vakna så vi kan äta och sen ta en cykeltur till lekparken! Jippie, synd bara att jag måste åka och jobba när Daniel kommer hem :(

02 november 2009

Härliga helg..

som tyvärr tog slut alldeles för fort. Det var en alldeles perfekt helg. Lung och skön men ändå fartfylld :)

Nu har kära syster med familj tyvärr åkt hem och vardagen börjar igen.

Imorgon har jag turen att få vara hemma med lillpojken för Daniel ska på kurs med jobbet. Jag längtar!!! Det ska bli så mysigt att vakna tillsammans. Det enda jag bävar för är morgonbajset, för det var ett tag sen jag bytte bajsblöja nu faktiskt..